Tror det blir bra så

Jag tänker mycket på Ronja och på den konstiga vändningen det blev. Hur ogenomtänkt vårt beslut var att ta hand om en hund som blev omplacerad för tredje gången. Borde förstått från början att vi kanske inte skulle fixa det. Men där kommer min Moder Teresa in ...med mycket kärlek kommer det att gå. Jag gör det igen!!! Att man aldrig lär sej!! Men ändå nån stans var det kanske meningen, med facit ihand så är nog detta den bästa lösningen för Ronja. Även fast det blev en känslomässig berg å dalbana. Ja herregud helt plötsligt när man trodde att Ronja somnat in för gott så ringer det från kliniken å frågan om jag är villig att ge Ronja en till chans kommer!!!!!En storvinst på lotto hade inte kunnat göra mej lyckligare. 
Så nu kommer hon att bli tränad av personal med stor erfarenhet av problemhundar, och senare få börja på hunddagis på Hundakademin. Hon kommer att få bo hos någon där och till slut förhoppningsvis placeras i ett nytt hem. Allt låter som en saga. Men så kryper tvivlet och tårarna in....kunde vi gjort annorlunda?? Gav vi upp för lätt?? Får hon sova under täcket där hon är nu?? Saknar hon oss?? Kommer hon att känna tillit igen efter alla svek???
Ja ibland ångrar jag mej så jag vill dö..och lille goe Diezel ser så ledsen ut....
Men som tur är så har vi ju nya medlemmar i familjen, två små dunbollar som tar upp vår tid. Ja det blev två!!! Men bara en som ska bo hos oss, Lilla Vilda!! Världens sötaste lilla tjej!! Och Stina blev kär i hennes brorsa så han fick också komma med. Matvraket Sabbaton!!! Ja mycket jobb men mycket glädje och Diezel gör sitt bästa för att passa dom å fostra dom, Men mest tycker han nog att dom är jobbiga.
Slutar som jag började, Tror det blir bra så!!!! Kramar till er Alla!!