Så djävla tungt....

Svarta svarta måndag..... Vår lilla Ronja skall få somna idag. Hon har nafsat ett par gånger på barn men det har vi sagt att vi kan hålla henne undan från.Men igår kväll smet hon ut när jag skulle ut och röka. Åke var ute å rastade sina små hundar och hon gick till anfall. Hon hoppade och bet efter både Åke och hundarna. Som tur är gick det bra....men det vet man ju inte om det gör nästa gång. Tror inte att vi fick veta sanningen om Ronja när vi köpte henne, hon har nog varit med om saker som hon  inte borde.
Att ta ett beslut om avlivning av någon som man älskar och som är så mysig här hemma är helt djävulusiskt. Men jag vågar inte ha henne kvar.. Skall lämna henne på Burö till Sebben om ett par timmar å det känns hemskt...
Och lilla stackars Jolin har det jobbigast av oss alla. Igår satt vi på akuten hela dan och det visade sej att hon hade en spricka i båtbenet, så hon är gipsad. Men det är nog som en piss i havet jämfört med Ronja. Trots att vi bara har haft henne i två månader kommer det att ta tid att komma över henne. Älskade hund!
Men vi är snabba i vändningarna och nu är Stina och Jolin på väg till Mark för att köpa en ny hund. Det blir en liten valp denna gång, en Powder Puff tik. Känns lite skumt att känna glädje mitt i sorgen  men livet måste gå vidare å jag hoppas att denna lilla tös kan få Jolins ledsna ögon att glittra lite igen.
Vill till sist tacka Monica som var så gulligå körde oss till Östra igår... Och tack Sebben som kör iväg med Ronja på hennes sista resa...